Cissi Velin

Jag blev väckt av pappa i morse med ett sms.
"Lars-Olov ringde idag, är du med på klubben kl 17.00?"
Ungdomarna har nämligen träning då men jag brukar inte ha hand om den träningen.

Jag svarade att jag inte hinner, var tvungen att köra min egna träning. Hade bestämt att åka skidor då eftersom det var mitt enda tillfälle att hinna med det. Eftersom jag hade pass kl. 10.00 med marinen, kl. 15.30 med brandmännen och kl. 19.15 med Trummenäs golfklubb.

Han svarade då:
"Men du kan va med kl. 17.00 och ta en pepparkaka, jag har ju lovat dom julavslutning."

Jag ringde upp pappa, sur och irriterad och tyckte han bara var dryg som skulle åka dit för att äta en pepparkaka med ungdomarna. Det kunde jag ju göra vid ett annat tillfälle... Men jag skulle fundera på det och så skulle vi prata om det senare när vi skulle träffas under dagen.

På morgonen upptäckte jag att jag inte hade mina skivor och det är INTE kul som instruktör. Jag brände en ny skiva med spinninglåtarna men coren hade jag inte på min dator. Åkte till gymmet för att få tag i en extra skiva men det fanns inte och låtarna fanns inte på datorn heller. Så det fick bli lite gammal musik och jag fick inprovisera och köra en "julspecial" på passet men det blev bra och jobbigt tydligen.

Efter pass på marinen och lunch med pappa åkte jag hem och skulle fixa lite saker. Då upptäcker jag att jag har raderat ett viktigt mail... Dagen fortsätter alltså med dåligt flyt!!

Jag åker till gymmet och kör passet för brandmännen och åker därefter ut till klubben ganska bitter eftersom jag ville träna själv. Går upp på övervåningen. Där sitter ett gäng i lilla rummet och pappa knuffar mer eller mindre in mig där och säger gå in där. Vad är alla ungdomar då? Varför är mamma här? Jag fattade ingenting!!

Rätt som det är dyker ett gäng från BLT upp framför ögonen på mig med blommor, dipblom och pris. Jag fick nämligen priset som årets bästa tränare i Blekinge! Hade inte en blekaste aning om vad som pågick men det blev ju en väldigt bra dag tillslut. Jag var väldigt chockad och förstod inte riktigt vad som hade hänt förrän i efterhand när jag åkte hem. Men jag är otroligt glad för denna utmärkelse och detta pris. Det ger mig energi och glädje till att kämpa vidare och bli ännu bättre tränare. Det känns verkligen skönt att få ett kvitto på all tid och allt engagemang jag har lagt ner som tränare. Det här betyder minst lika mycket för mig som att stå överst på pallen vid ett svenskt mästerskap och dår är jag såklart väldigt glad. Så nu ska jag njuta av detta och ta åt mig av alla grattulationer.

Men jag får inte glömma att säga tack till alla er som har varit med och röstat.
Imorgon kan ni se och läsa om mig i BLT.

Kram Cissi